Gravgrävningsrutiner och riskbedömning
RUTINER FÖR GRAVSÄTTNING
 
 
1.     Förvaring av kistor och askor
I Cederhuset finns ett bisättnings och beredelserum med åtta kylboxar, varav två med kyl/frys för kistor. Beroende på särskilda omständigheter och när begravningen kommer att äga rum kan stoftet behöva frysas. Detta efter att samråd med begravningsbyrå/dödsbo har skett. Där finns även ett låst skåp med plats för ca tio urnor.
Då personal vistas i denna lokal sker det dämpat och med respekt.
Vid överlämnandet av en urna till anhörig sker det vid graven. Personal kontrollerar att rätt kista, urna eller aska lämnas mot identitetshandling. Kistan har en identitetslapp och askan/urnan har ett identitetspapper med ett nummer som ska stämma överens. Kistkort/namnskylt skall sitta vid den avlidnes huvudända samt kontrolleras av vaktmästare/präst inför begravningsgudstjänst/ceremoni och gravsättning.
Tillgång till lokalen har församlingens personal med vaktmästare, präst samt vissa begravningsbyråer och kisttransportörer.
 
2.     Transport av kista och urna
På Lindome kyrkogård transporteras kistan på katafalk. Aska och urna bärs av personal. Man transporterar en kista åt gången.
Om/när ett begravningsfölje passerar kyrkogårdspersonal stannar de upp och låter följet passera eller har i förväg och på lämpligt sätt förflyttat sig en bit bort.
 
3.     Visning av gravplats
Vaktmästare visar anhörig gravplats utifrån uppgifter från gravkarta och gravbok. Den information som ges till anhörig är följande:
·        om platsen är för urna eller kista, antal platser som finns i graven. Vilken storlek den har.
·        om det är stående eller liggande sten och vilken storlek den får ha.
·        vilket kvarter och nummer graven finns i.
·        är det en ny grav sätts en namnskylt upp med den avlidnes namn tills eventuell sten kommer på plats
·        blankett för gravrätt överlämnas.
Vid visning använder personal vanliga arbetskläder.
 
4.     Grävning av grav
Personal kontrollerar att rätt gravplats utdelas mot gravkartan och gravbok samt uppgifter från expedition eller begravningsbyrå. Gravdjup kontrolleras genom inmätning.
Vaktmästare har ett internt kortregister där information finns t.ex. med urnors placering. Placering i minneslund är anonym och lämnas därmed ej ut till anhöriga eller andra.
Hur personal går till väga vid grävning av kistgrav finns beskrivet i ”Gravgrävningsrutiner och riskbedömning”.
Borttagna gravstenar ställes på lämpligt ställe nära graven. Invändigt klädes graven med gravmattor av grön plast.
Om vatten står i graven pumpas det ur. Detta är sällsynt på Lindomes kyrkogårdar. Påträffar man kist- och benrester vid grävningen tas de om hand och begraves längst ned i botten på graven.
Behöver tidigare gravsatt urna flyttas för ny gravgrävning så grävs den ned på samma ställe som den påträffades.
Urngravar brukar grävas någon eller några dagar i förväg om det är risk för stenar. Som arbetsredskap användes plintspade.
Jord/sand förvaras under tiden i en skottkärra en bit ifrån graven. Urngraven täcks under tiden med en urnmatta med tillhörande lock. Urngraven klädes på insidan med en urnmatta av grönt material.
Kistgrav grävs två till fyra dagar före begravningen och den täckes och skyddas med ett lock av plåt.
 
5.     Urnor.
Påträffas en urna grävs den ned på samma ställe där den hittades. Under tiden om man behöver det, förvaras den på ett pietetsfullt sätt. Man förbereder grävningen av urngraven några dagar före om det finns risk för stora stenar. Man använder plintspade som arbetsverktyg.
Under tiden förvaras jorden i en skottkärra en bit bort. Man täcker graven med en urnmatta med tillhörande lock, och urngraven kläs invändigt med en urnmatta av grön plast
 
6.     Höga maskinljud vid begravning och gravsättning
Om begravning pågår i kyrkan undviker man buller och utför sådant som ej är störande eller arbetar på någon avlägsen plats på kyrkogården.
Man får reda på vilka förrättningar det är vid genomgången av dagboken på morgonmötet på onsdagar för all personal. Man kan se efter i vaktmästaren dagbok på morgonen.
 
7.     Värdig sänkning av kista och askurna
Kistan som ska nedsättas i grav sänks med sänkband eller kistsänkare .Det kan vara anhöriga, personal eller inhyrda bärare som utför handlingen.
Urnor sänks med band.
Anhöriga, präst eller vaktmästare kan vara de som sänker urnan. Personalen ska ha kostym eller vårdad klädsel vid sänkningen.
Om vaktmästare själva sänker efter begravningsgudstjänsten (utan anhöriga med,) kan man arbeta i sina arbetskläder.
 
8.     Nedgrävning av aska
Vi har ingen asklund vid Lindome kyrkogård ännu.
I Minneslunden grävs oftast flera askor ned samtidigt och då under vegetationssäsongen för att iaktta det kollektiva anonymitetsskicket. Varje aska gravsätts på egen plats utan sammanblandning. Keramikidentiteten tar man inte bort innan gravsättningen. Påsen eller lådan gravsätts tillsammans med stoffet. Till slut återställs marken, man lägger tillbaka grästorvan och plattar till.
 
9.     Återfyllning av grav
När begravningsföljet har lämnat kyrkogården kan återfyllnaden av påbörjas alltså samma dag. Detsamma gäller också urngravar. Återfyllnad sker med befintligt material. Packning av återfyllnadsmassor med grävare el. dyl. sker ej. Gravkulle lägges. Efter några månader jämnas marken då den packat sig själv. Efter ytterligare ett antal år beroende på kist- och återfyllnadsmaterial behöver marken återfyllas.
Normalt sett bevaras kistan och stoftet intakt vid igenläggning av grav. Möjligen kan kista ge vika då kista är av svagare sort eller då återfyllnadsmassor är mycket vattenbemängda eller då intill liggande gravs vägg trycker sig in mot nyligen gravsatt kista då skydds- och stämpmaterial försiktigt lyftes upp.
För att ta bort rasskyddet måste personal gå ned i graven. Som regel görs en gravkulle och slutligen brukar man städa runt graven med kratta och sopborste. Kransar och blommor läggs på graven om de får plats. Är det en liten grav kan blommor läggas på kransgården öster om kyrkan. Blommor och kransar tas bort när de vissnat eller enligt anhörigas önskan.
Gravstenen återmonteras så snart som möjligt, beroende på gravrättsinnehavarens beställning.
 
10.                   Administrativa rutiner
Behöver allmänheten beställa någon tjänst på kyrkogården finns det expeditions- och telefontid. Vid andra tider under dagen svarar expeditionen på förfrågningar.
Vid beställning av gravsättning görs detta muntligt, skriftligt eller med fax. Vid osäkerhet vad det gäller gravrättsinnehavares godkännande för tidigare använd grav skall därför avsett formulär vara ifyllt före gravsättning. Dödsboets arvingar utser gravrättsinnehavare.
Kyrkogårdsvaktmästarna kontrollerar om gravsättningsintyg inkommit genom kontakt tas med expedition eller begravningsbyrå. Gravboken med gravsatta, gravrättsinnehavare och placering för kistan eller urnan sköts av expeditionen
 
11.                   Övrigt
För att se till att riktlinjer följs av bygg- och anläggningsentreprenörer skrives detta in i de bygghandlingar eller vid mindre arbeten överenskommes detta muntligen.
Begravningslagen innehåller enligt lag reglerade bestämmelser för begravning, kyrkogård m.m..
Ordningsregler för Lindome kyrkogård finnes (se nedan) och är uppsatta på anslagstavlor på kyrkogården.
 
Anhöriga som önskar vara med vid igenläggning av grav får vara detta efter beaktande av säkerhetsavstånd.

 
          
REGLER
Lindome kyrkogård
 
1.                                     Kyrkan är öppen vid gudstjänster (se affisch) och när vaktmästare är i tjänst. (vardagar kl 9-15).
2.                                     Hundar på kyrkogården skall hållas kopplade samt ev. plockas upp efter.
3.                                     Genomfart med cykel, moped eller motorfordon är
förbjuden. Vid transport, handikapp eller liknande kan fordon med försiktighet och hänsyn framföras och parkeras.
4.                                     Lånade redskap, vaser m.m. återställes efter användandet på för ändamålet iordningställda platser.
5.                                     Vaser eller liknande av glas får ej användas. Placera blomvaser endast i rabatt eller gravram.
6.                                     GRAVPLATS SKALL HÅLLAS I ORDNAT OCH VÄRDIGT SKICK, då detta ej sker kan gravrätten enligt lag förverkas. På gravar där gravrättsinnehavare saknas, som vanvårdas eller p.g.a. annat skäl, har en skylt satts upp. Du som känner till eventuell anhörig, var vänlig tag kontakt med församlingsexpeditionen.
7.                                     Vid iordningställande/förändring av gravplats (uppsättande, borttagande eller förändring av gravsten m.m. ) skall information först hämtas från vaktmästare om vilka regler som gäller samt i vissa fall även skriftligt godkännande.
 
 
Lindome församling och begravningsverksamhet
Vaktmästarexpedition (i byggnad sydost om kyrkan)
 telefontid säkrast vard. 10.00 – 10.30 Tel och fax 99 68 78 ,
 
Församlingscentrum, expedition ( kanslist, kamrer, präst m.m.) är öppen vardagar 9-12, 13-15 Telefon 99 68 60, Annestorpsv.1, 437 32 Lindome
 
 

 
Gravgrävningsrutiner och riskbedömning
 
På nya kyrkogården, kvarter 21-28 samt minneslunden, är det lättare att gräva grav då jorden är genomgrävd och det finns plats för maskiner och material.
Vintertid kan det vara svårare då det är blött och tjälfritt i marken.
Gummimattor avsedda att köra grävmaskinen på användes. Om graven ligger långt in på fältet är det besvärligt om hela sorgeföljet ska gå med till graven.
Vintertid skottas en gång fram till graven och ett tjältråg lägges på. Detta ligger på över natten eller ett dygn om det behövs. Därefter börjar själva gravgrävningen och två lass jordfylle körs bort . En jordbinge på hjul med tipp ställs på säkert underlag vid graven om den får plats annars byggs en lös binge av skivor. En stege bör finnas till hands för att personal lättare skall kunna ta sig upp ur graven vid yrsel eller liknande. Skyddshjälm användes vid arbete nere i graven och i grävskopans närhet. Graven grävs ur samtidigt som större stenar sorteras bort ( detta är svårt att göra ur den höga tippbara) Vid ca: 80 cm djup är det dags att sätta stämp mot ras, en järnram som är 240 cm lång och 100 cm bred sänks ner och uppe läggs en lika lång järnram. Denna stämp är till för att säkra graven för ras. Personal får ej gå ner i grav utan säkring för ras. Efter långsidorna sätts sponten som består av träskivor 200x40 cm, 4 på varje sida. Grävningen fortsätter 50 cm i taget varvid spont och ram handgrävs och justeras med nedåt. Träsponten når till slut fullt gravdjup och ramen sitter på 150 cm djup. Vid några tillfällen har även kortsidorna behövt spontas . Efter detta är graven färdiggrävd och ett gravplank med mattor och ett lock lägges på plus jordhögsmattor.
 
Vid gravöppning på gamla kyrkogården är det mycket besvärligare. Den är inte genomgrävd, stora stenar och stubbar kan finnas. Trånga korta gravplatser med stenramar som är svåra att komma till och där det måste handgrävas. I en sådan grav blir även spontning ett problem eftersom man behöver grävaren för att dra loss järnramen och spontplanken med.
Hur har det kunnat bli så här?
När gravkartorna ritades var de flesta gravar 240x240 eller större och det var gott om plats för en kista som är 205 cm. Under 1900-talet blev det populärt med gravramar och det skulle alla ha, ju större och bredare desto bättre och helt plötsligt är innermåttet i gravramarna endast 200 cm eller kanske bara 180 cm. Under ramen är en gjutning av varierande storlek och kvalitet och det vet man inte förrän man börjat gräva. De flesta anhöriga är inte beredda att ta en kostnad för bortmontering av ramar, sten och cement  då det både är omöjligt att i förväg komma med en kostnad och då den är orimligt stor.
På kyrkogården förekommer det att det finns gravar med en gjutning som går ända ner till 180 cm på båda kortsidorna. Då är det omöjligt att få i ram eller kista. Det finns inte plats för att sponta när graven grävs, vilket medför rasrisk från jord och stenmur. Då det ej går att med handkraft och slägga att slå sönder gjutning måste betongbilmaskin hyras och bila loss stenarna så att gravramen går i och graven kan spontas färdigt. Detta arbete är inte riskfritt och kräver stor vaksamhet och rutin. Ibland är det svårt att i förväg veta hur mycket plats det finns i en grav och i vissa gravar ska man kanske inte ens ha jordbegravning.
I övrigt går gravgrävning till på samma sätt som tidigare beskrivits med ett undantag och det är de jord och stenmassor som körs bort från gamla gravar. På gamla kyrkogården har gravar använts i århundraden och därför finns det benrester som sorteras bort. Dessa gravlägges längst ner i graven. Men vid regn och fukt i marken är det svårare att sortera ut allt Ibland återfinns rester på vår tipp och upplagsplats, detta bland sten, cement och annat fylle. Denna tipp växer år från år och kan bli problematisk att köra härifrån då innehållet inte kan garanteras.
 
På begravningsdagen åker två vaktmästare med elbil till Cederhuset där bisättningsrummet finns. Kistan tas ur bisättningskyl med en transportvagn med hissfunktion. Sedan lyfts kistan över till kistvagnen. I en liggare bokförs vilken kista/stoft som lämnas eller hämtas. Kistvagnen bogseras av elbilen upp till kyrkan med personal gående bredvid som styr kistvagnen. I kyrkan lyfts kistan över på två pallar. Då kistan är  av normalvikt klarar två vaktmästare detta, men i vissa fall kan det behövas fyra man.
Därefter kontrolleras graven och gravlocket som skyddat graven tas bort. Då jord eller annat rasat jämnas det ut, sänknings-rep och kist-stakar läggs på och då det är högt för begravningsfölje vid avskedet så byggs en trappa. Kistsänkare som sänker kistan i markhöjd eller ända ner om så önskas finns att tillgå då anhöriga så önskar. Den går dock oftast ej att använda på grav med ram.
När begravningen är över, kistan sänkts och anhöriga lämnat, körs grävare och lastfordon fram för att återfylla. Plank och mattor m. m. körs tillbaka, men sponten sitter kvar.
Återfyllnad kan gå till på olika sätt beroende på om det är jordbinge eller lös hög. Har vi jordbinge öppnas nedre läm och visst material rasar ut. Det materialet grävs i första hand så mycket att sidorna mellan kista och spont täcks. Därefter går vaktmästare ner i graven för att lossa säkringen på ramen och koppla i kättingen, sedan går han/hon ur graven och kopplar andra ändan av kättingen i grävaren. Grävaren drar i sin tur loss ramen som sitter under stort tryck. Ramen tas ur graven. Ytterligare en läm tas bort från jordbingen, som nu kopplas till hydraluttaget på fordon och tippningen börjar. När ¾ delar är återfyllt tas överarmen bort och stämpen lyfts ur graven med kätting till grävaren. Därefter tippas det sista ur jordbingen. Det sopas och krattas och snyggas till runt om. Blommor läggs på graven och en aluminiumskylt med namn och årtal sätts upp om det är en ny grav.
Då en lös hög med jordmassor används skiljer igenläggning av grav sig åt något. Då läggs de första skoporna sand/jord i med grävmaskinen. Skopan sänkes ned ca; 1 meter över kistan innan den töms för att inte skada. Därefter tas ramen bort. I övrigt är tillvägagångssättet detsamma, det som skiljer är att grävmaskinen lägger i jorden.
 
Antaget av kyrkoherden 2009-04-23 och 10-08, efter samråd med vaktmästare och berörd personal, och i Kyrkorådet för Lindome församling( § 66/09 och 128/09).
 


Cookies